Snabba Sylvester avslutar 2019

Helgad vare Sankt Sylvester I, påve av den katolska kyrkan 314-335 och i vars namn vi sjunger in ett nytt år. I löparväg sker detta såklart med tävlingar; ett par olika lopp i landet och förstås långt fler runt om i världen.

Sylvesterloppet i Göteborg har arrangerats varje år sedan 1981. Årets upplaga, den 39:e i ordningen, hyser som vanligt ett läckert startfält både på dam- och herrsidan. Fram till i torsdags visades deltagarna i en styrkeordning (en mycket uppskattad funktion), men nu har Stefan van den Berg eller någon annan i arrangerande Solvikingarna sorterat dem efter anmälningsdatum. Ordinarie anmälan är stängd och det är på sin plats med ett litet förhandstips.

Fjolårets segrare på herrsidan, Jonas Leanderson, har legat lågt sedan han blev femma på 3000m på IEM i vintras, och efteråt gav den här sköna intervjun. Med sig från Malmö har han Staffan Ek, som inte heller han synts till särskilt ofta under 2019. Är de två i närheten av sin respektive högstanivå är det nog bara banrekordshållaren Mikael Ekvall (30.03 från 2017) kvar i racet om segern. Men jag väljer att flagga för den alltid så stabile (och i synnerhet i Sylvester-sammanhang) Jonatan Fridolfsson, som slutat 6:a-2:a-3:a de senaste tre åren.

Palltips: 1) Jonas Leanderson, MAI, 2) Mikael Ekvall, Strömstad LK, 3) Jonatan Fridolfsson, Sävedalen

Håll även koll på tävlingsflitige Klas Johansson, Vegan Runners IK (fem marathon 2.21-2.34 under 2019) samt ett koppel Hälle-killar som vi får tro siktar på tider i spannet 31.30-32.30. Någonstans runt de 32.30 kan säkert komma att krävas för topp-10.

På damsidan är allt upplagt för en favorittrippel i form av Charlotta Fougberg, Samrawit Mengsteab och Sara Christiansson. Frågan är bara vilken ordning de radar upp sig i. Charlotta kan kanske vara rätt nedtränad i sina förberedelser inför maran, och i så fall öppnar det upp sig för de andra två. Banrekordet på 33.26 som Fougberg satte i fjol hänger mycket löst, särskilt om väderprognosen med plusgrader och sol visar sig stämma.

Palltips: 1) Samrawit Mengsteab, Hälle, 2) Sara Christiansson, Sävedalen, 3) Charlotta Fougberg, Ullevi

Därutöver ser jag fram emot att se ÖIS Frida Kristiansson på startlinjen igen. 35.02 från Varvetmilen i frihamnen i slutet av mars var minst sagt lovande, men flytet under den efterföljande sommaren uteblev tyvärr helt.

Dessutom...

... vid Personliga Rekordens Tävling (PRT) i Växjö 14 december sprang Lennart Skoog från Stenungsunds OK 42,195m på knappa 5 timmar och 45 minuter. Det var hans 935:e lopp på marathon och längre, och fortsätter Lennart i samma tempo som han haft under 2019 kommer han, vid en ålder av 77 (!), att spränga dröm-1000 år 2023.

... saknas i Göteborg ett par av Mölndals AIKs medel- och långdistansare, som istället är i Spanien och kommer springa den Madridska motsvarigheten San Silvestre Vallecana 10k. Startskottet går 19:55 och loppet sänds i appen för de som har några Nyårsafton-minuter över. Det kommer att gå undan (point to point-bana med negativ höjdskillnad!). Ett gäng från Stockholm, med bl.a. Alex Holmblad, är också på plats.

... kom Hässelbys Sanna Mustonen tvåa i Boxing Day 10 mile run i kanadensiska Hamilton, en bit utanför Toronto. Loppet hade två rejäla stigningar så tiden 56.04 innebar en formavstämning nog så god inför 2020.

... vann två av bloggens favoriter, Julia Svennblad och Markus Vall, var sin distans på Julruset i Sisjön på annandagen. Julia vann 10,5km-loppet medan Markus tog hem dubbla distansen. Efteråt gick att läsa att segraren i 21km-loppet hade 1.10 (!) i segertid, vilket verkade helt orimligt. Mycket riktigt bekräftade Vall strax därpå att han varit först från start till mål, och att en del strul vid nummerlappsutdelningen kan ha orsakat felet.

Det här var nog sista inlägget för i år. Nästa är planerat till 00:01 in på 2020. Gott nytt, om vi inte ses på Heden! 

/ Vic

Jävsdeklaration

Jo, hej. Det är jag igen. När den här bloggen startades för ett par dagar sedan sa jag bland annat att det var farligt att gasa iväg för snabbt. En för rask inledning kan slå tillbaka hårt, inte minst om man är av laktatkänslig natur. Nu blev det en rivstart i alla fall, och det var absolut inte tanken. Det kommer snart att ha lugnat ned sig. Behöver lite vardagsrutiner igen bara.

Så här i början tycker jag att det är på sin plats att reda ut samtliga jävsförhållanden som råder, vilka - hur gärna man än vill leverera ett brett och varierat innehåll - kommer påverka sajten i det ena eller andra avseendet. Inlägget om jäv fästs sedan i högerspalten så att det lätt går att hitta. Skulle något ändras kommer det att meddelas.

Aktuell jävs- och syftesdeklaration (25/12-2019): 

Christian Mundt är min tränare. Förutom att Christian själv samt de elitaktiva han tränar i TeamMundt högst välförtjänt syns och hörs alltmer, så kommer de förstås dyka upp här på sidan med jämna(re) mellanrum.

Är lokalpatriot så till den grad att om någon från kvarteret, orten eller hemkommunen skulle bedrivit löpträning i seriösare form hade jag inte låtit den vara för en sekund. Så sker dock inte nu (i så fall har jag missat det) vilket gör det riktigt lokala till en icke-fråga. Om vyerna vidgas till utsocknes nivå så tycker jag att det är extra roligt när det går bra för aktiva från Bohuslän-Dal och närliggande distrikt (Göteborg, Västergötland, Halland).

Jag representerar Brattås CK, men av ovan beskrivna skäl kommer det näppeligen ha någon direkt betydelse för sidan. Något som däremot kommer spela stor roll är min lojalitet gentemot Hälle IF. Jag följer idogt deras ungdomar och seniorer och löser sedan mitten av 2019 dessutom fullt medlemskap. Men det handlar mer om en självutnämnd supporter-/maskotroll än något annat. Har de ett större antal aktiva igång någonstans, kommer det inte att passera bloggen obemärkt.

I premiärinlägget nämnde jag, något raljant, att innehållet och tonen på sidan kommer vara av en karaktär som verkligen inte lockar till några former av samarbeten. Lite smäll på fingrarna fick jag direkt när min vän D tyckte att han borde göra något åt header-bilden, vilket ni nu ser frukten av. Jättesnyggt, men visst saknar man 3D-modellen av laktat en smula... Hur som helst:

Jag är på fullaste allvar inte det minsta intresserad av något som helst stöd annat än det ni visar i detta nu. Entusiasmen för löpning och Löparsverige driver mig att skriva om detsamma, inget annat. Är det några som ska ha sin beskärda del av sponsorerbjudanden m.m. så är det aktiva, ledare och andra inom löparsfären, "inspiratörer" om man så vill, som faktiskt på allvar är med och utvecklar svensk löpning. Vi andra, jag däribland, kan istället luta oss mot räcket på ståplats och istället dokumentera händelseförloppet. Skulle vi lyckas omvända en ofrälst eller två på vägen så är det bara en bonus.

Tack för att ni läste ända hit. Nu återgår vi till helgmyset.

/ Vic

Det våras för halvmaran

2020 är inte bara skottår och OS-år utan också ett år då det kan vara läge att hålla extra koll på halvmarathon-scenen. I slutet av mars går VM i Halvmarathon i Gdynia, och på avslutningsdagen av Friidrotts-EM i Paris i augusti går Europacupen i Halvmarathon. Historiskt sett har det varit väldigt glest med deltagande på VM, men nu ser det rentav ut att kunna bli ett helt herrlag till start. Sedan blir det av allt att döma fulla lag på EM, med 6 damer och 6 herrar, även om flertalet av tjejerna måste ned någonstans runt minuten i tid för att tas ut.

Förbundets uttagningskriterier för individuell start i VM är sub-63 för herrar och sub-72 för damer (1/3-19-21/2-20), i EM minuten snällare (1/9-19 t.o.m. Göteborgsvarvet 2020, om det finns platser kvar) alternativt att man gör två lopp med snitt <65 respektive <74. I och med att svensk långdistanslöpning tagit sådana kliv de senaste åren, kommer landslagsledningen antagligen tvingas rata löpare vars resultat hade varit fullt gångbara några år bakåt. Vid Amsterdam-EM 2016 räckte Frida Lundéns och Fredrik Uhrboms Göteborgsvarvstider på 76.31 respektive 66.36 för att komma med i laget.

Uttagningar, terräng - landsväg 20

Beklagar bildkvalitén. Har inte kommit underfund
med de tekniska finesserna riktigt.

Listorna visar de snabbaste halvmarathon-insatserna under 2019 (bruttotider). På topp-20 är det som synes många återkommande namn, där flera tider faktiskt är 21,1k-passeringar på Marathon. Utmanare som befinner sig 1-2 minuter ifrån kvalgränsen till t.ex. ett EM-lag måste förstås springa snabbare, men även om de lyckas med det måste de nog också förlita sig på att några av de vassaste konkurrenterna har annat för sig när EM går av stapeln. Förslagsvis OS i Tokyo...





16 man varav 13 svenska medborgare har gjort under de 66.36, som var tillräckligt 2016. Av dessa är en handfull grabbar så bra att det vore fullt rimligt om Sverige kommer till start med ett lag om 4-5 löpare redan på VM i Gdynia. Lagets snitt ska vara under 1.04, och alla måste ha sprungit snabbare än 65 minuter.

Tips 1 - Den svenska herrtruppen vid Halvmarathon-VM. Ordning utifrån nuvarande styrkeordning sett till höstform etc. Robel Fshia (Z), David Nilsson (z), Olle Walleräng (z) och Napoleon Solomon.

Z=klarat kvalgränsen för individuell start
z=klarat kvalgränsen för att ingå i ett eventuellt lag

Med (61,3+(Robel)+63.5(David)+63.783...(Walleräng))/3 = 62'51'' i snitt finns det, om man nagelfar uttagningskriterierna, utrymme för att ta med två löpare till, för vilka minimikravet på 64'59'' är fullgott. En landslagsdebut på Archibald Casteel (64'10'' solo i San Sebastián) vore häftigt, men jag tror att han i så fall måste få till ett lopp till av samma kaliber. Tar någon av superveteranerna - M40-herrarna - Mustafa Mohamed eller Adhanom Abraha plats? Musse var med redan för 17 år sedan, 2003, när mästerskapet gick i portugusiska Vilamoura och kom då på 30:e plats. En ny VM-start lockar kanske mer än motsvarande EM-dito.

På damsidan har 11 löpare, alla landslagsaktuella, gjort 76.31 eller bättre i år. För tjejerna, som vanligtvis har lite tightare fartspann mellan halvmara och mara, ser det tufft ut att nå ned mot de 72 minuter som gäller för VM. Att Charlotta Fougberg och Hanna Lindholm går all-in på OS är ingen hemlighet. Om det inte vore för det, skulle de nog varit med båda två. Därför blickar vi redan nu fram emot EM. Jag hoppas dock att Sanna Mustonen får springa VM och att hon till Paris, där hon är helt given, får sällskap enligt:

Tips 2 - Den svenska damtruppen vid Europacupen i Halvmarathon. Ordning utifrån hur jag tror att styrkeförhållandena/rangordningen ser ut om 8 månader. Sanna Mustonen (Z), Hanna Lindholm (Z), Carolina Wikström, Mikaela Arfwedson, Johanna Bäcklund och Cecilia Norrbom.

Charlotta, Samrawit Mengsteab, Linn Nilsson, Meraf Bahta och Sara Lahti kvalar in till OS eller kör andra distanser på EM.
"Bubblare": Tove Alexandersson. Ja, den Tove. Det kommer förstås inte hända, men OM hon skulle göra en start skulle hon kvala in direkt. En av hennes främsta konkurrenter, danskan Maja Alm, (tvåa bakom Tove på VM i långdistans både 2017 och 2018) gjorde debut på 21,1km i Köpenhamn i september och vann de danska mästerskapen på 1.11.54!

Att hålla koll på i början av året är främst Barcelona Halvmarathon 16 februari och Sevilla Marathon 23 februari. Sökfunktionerna på de spanska loppsidorna lämnar som vanligt en del övrigt att önska, men det verkar som att ett stort gäng inleder säsongen i Barcelona samt att Fougberg nog kör Sevilla tillsammans med bl.a. Johan Larsson (Elitpodden, avsnitt 25. Kan han 2.11-skrälla redan i sin andra marathonstart?). Vart Hanna Lindholm beger sig är så vitt man förstått ännu höljt i dunkel.

Något som vi däremot inte måste hålla koll på är masstartsloppet i Gdynia, som går i samband med VM. Anmälan är stängd, 65 svenskar har plats i loppet men få namn känns igen och säkert är det så att de som är ute efter att slå personbästan avskräckts av den kuperade banan, som framförallt kommer påverka tiderna negativt mellan km 10-15.

Möjligen gör Robel eller David en oaviserad start någonstans i Mellanöstern eller Japan, där det finns ett brett lopputbud som ligger helt utanför den här sajtens radar. Edit 25/12: David springer Osaka Half 26 januari. Det enda man kan säga om dessa lopp är att de är svåra att få plats i, att de - åtminstone jämfört med de europeiska alternativen - innebär en logistisk mardröm och är av karaktären "många i världseliten, sedan inget därbakom".

Napoleon och Robel efter målgingen av Mitja Marató de Barcelona 2019. Ny succé 2020?

/ Vic

En blogg (till) om löpning

Då var det gjort. Bloggen öppnad, med en layout som inte ens en mor kan älska. Har försökt tidigare, förra gången höll det i kanske tre poster. Max. Utfallet kan mycket väl bli detsamma nu. Vi får se.

Det är bäddat för löpning i alla fall. Siffror och stoff, presenterade på ett sätt som omöjliggör alla former av betalda samarbeten. En och annan summering från ståplats, möjligtvis ackompanjerat med något flashigt foto. Försynta hyllningar till dem som förtjänar det, dem som DN, GP och de andra storfräsarna borde lyfta fram i ljuset betydligt oftare (och utan att man ska behöva hytta med fingret).

Vi tar ett pass i taget. Det är farligt att gasa iväg över tröskeln för tidigt, menar en del. Tack för visat intresse, om än det här visade sig bli både det första och det sista ni läser.

/ Vic