The Golden Boy

Kanske överdriver jag och eventuellt är det så att nyhetens behag bländar och får gamla intryck att tunnas ut. Men jag tror fanimej inte att jag kommer på något som charmat och berört mig lika mycket som det vi nyss såg Emil Millán de la Oliva göra på entimmesloppet vid Bryssels Diamond League-tävling. När man trodde att en 10-gradig skala alltid skulle räcka till för att beskriva något så händer detta. Välkommen till 11/10.

Emil Millán de la Oliva, Slottsskogsvallen 29/8-2020. Foto: Deca Text&Bild

Spänningsgraden inte alltid avgörande

Det finns konkurrens. Herrarnas skiathlon i Vancouver OS 2010, 0-4 till 4-4-vändningen på Olympiastadion i Berlin 2014, damernas stafett 4x5km vid Sotji-OS samma år och Musses mararekord från i år är (svenska) idrottshändelser som poppar upp i skallen. Jag var på plats i Köpenhamn förra året när Geoffery Kamworor sprang halvmaran på 58.01. Mer imponerande? Självfallet. Högre grad av spänning? Absolut. Större insatser? Utan tvekan. Men nej, Emil Millán 20:55-21:55 4 september 2020 berörde mig långt mycket mer, hur irrationellt det än må vara.

Dan Glans svenska rekord stretade emot

Millán fick plats i DL-loppet så sent som i söndags dagen efter sitt nysatta NU20R på 13.29 på 5 000m, en prestation jag håller högre än det han åstadkom rent tidsmässigt ikväll.
Han startade i bakre delen av tätklungan. 2.50-fart första 2 km (hans 5km-pace om man blickar tillbaka ett drygt år), ett tillsynes klokt släpp strax därefter följt av växeldragning (med mestadel Emil först) med holländaren Ali.

Efter knappa 25 varv fångades Millán & Ali in av täten, då ute på sitt 26:e, och en rullande tid vid passering 10 000m visade ca 29.21, alltså ett par sekunder över hans NU20R från Långlöparnas Kväll i juni. Han manade på Mo och Bashir och lät dem veta att det fanns andra som var med i loppet. En del avskyr sånt ("fokusera på ditt eget lopp, you punk"), men jag älskar det. Emil sen ut på bana 5, skulle han nöja sig med den passertiden och kliva av? David Nilsson bröt tidigt, fler i fältet blev offer för den mentala utmaning som 1h på bana nog innebär. 

Han kom tillbaka i bild dryga kvarten senare, varvad på nytt och 800m efter Farah & Bashir, som alltjämt höll världsrekordtempo. Ingen vägg nu, för då skulle Glans 19 879m överraskande stå sig. Så blev det inte. 

Bashir Abdi slog 20 000m-WR och strax därpå dök Millán upp igen. Egendomlig produktion när man inte får några passertider att gå på, det slog mig nu.
Ett snabbt överslag gjorde i alla fall klart att också Emil skulle hinna passera 20km innan slutskottet och slå det svenska rekordet med ett par hundra meter. 

This is your moment, kid. Face it, and enjoy

Det blev en tredje varvning, men istället för att ge vika för övermakten (som många andra hade gjort) kopplade Millán på den där spurten som vi - sedan Uppsala-SM - nu vet om att han sitter på. 2.04-löparen på Marathon (Bashir) hade inte svar på det, och med den notoriske långspurtaren Sir Mohammed Farah höll han typ jämna steg med mellan 19 990 till 20 128m. WR 21 330m, NR-SWE 20 128m till historieböckerna. Millán trea efter Mo och Bashir och slår bl.a. 27-löpare på milen och dessutom kenyanen Kelvin Kiptum, som gjort 59.53 på halvmaran. Välkommen till den största scenen, Young Emil. 

Speciell karisma

Min första "kontakt" med Emil Millán var vid Sylvesterloppet i Göteborg 2017. Då undrade man vad det var för liten parvel som ställde sig allra längst fram i startledet och missbrukade den gentlemannamässiga seedningen (en annan höll allt sin plats i ledet, det ska gudarna veta!) Han kom till slut tia på 32.56, knappt 3 minuter ifrån Micke Ekvalls segertid. Det är en bra för en 16-åring, men det är inget som häpnar. Jämförelsevis så tror jag att årets bästa 16-åring, Mölndals Jonathan Grahn gör 32-blankt eller strax därunder på milen. 

Sylvesterloppet 2017. Millán med den store Jonatan Fridolfsson till vänster, den verklige seedningsmissbrukaren till höger och en rosaprydd IKHP-kille, som också haft ett riktigt bra 2020, bakom sig! Foto: Glenn T Unger

Snarare var det attityden och självförtroendet som Emil utstrålade som stack ut; han ansåg verkligen inte att det fanns något annat på kartan än att vara med längst fram om så motståndaren var en skäggig Ekvall och vid det laget landets bäste långlöpare. Samma attityd såg ni ikväll i Bryssel; storlöpare med kapacitet  för ett par minuter bättre tider på distansen som ska löpas. Men Emil är där och syns, vi ser honom och det märks att han trivs med det.

Kan bli hur bra som helst

Vad vi inte kände till 2017 var hur lite löpträning Emil då bedrev. Ett par mil i veckan, kortare distanspass och max 2 intervallpass (Runners World 21/8 2019). Vem som helst inser att det är alltför tunt för att få ut sin fulla potential. Vem som helst förstår också att om träningen skruvas upp, så finns det ett högre yttre tak än för de som redan gör jobbet fullt ut. Betyder det att man ska ge upp om man inte gör milen på en viss tid med ringa träning? Klart inte, men hellre det än att inte göra milen på en viss tid trots att du redan gör allt som står i din makt. Betyder det istället att man måste uppträda på ett visst sätt och vara framåt för att nå längst? Nej, jag brukar snarare ofta vurma för de naturligt ödmjuka, men jag är inte sämre att jag kan falla för en boxare från andra sidan av ringen.   

Det kommer tillfällen då Emil kanske inte kommer lyckas leva upp till sina (och andras) högt ställda förväntningar; tillfällen då det inte är möjligt att springa och se sig om med Mo Farah precis framför. Men manegen har han själv och personerna runt honom krattat på ett rekordsnabbt sätt, och man undrar fortfarande hur det egentligen gått till. Ja, om man nu går från att för ett tag inte träna p.g.a. bristande motivation (DN 3/9), till att åka på läger på hög höjd och träna 14-16 mil/vecka med löpare som är bättre än en själv; ja då tusan borde det hända saker. Det är bara början-början. Han kan bli hur bra som helst.

Hur ska vi som tittar på palla?

Den här sommaren har varit emotionell på många olika (löpar)vis. I våras grät man över den allmänt pissiga situationen. Den 14 juni, på friidrottens första seniortävlingsdag - nytt gråt efter 10 000m på bana och några avklarade sub 30-drömmar. Friidrotts-SM i Uppsala? Samma sak. Lite skratt efter Emils spurt i herrarnas lopp i och för sig. FGP Göteborg: Typ ingen sömn efter hans 13.29 på 5k. Och nu, när vissa tyckte att det var rena rama Kalle Ankan så lipades det jävlarimej igen. Tack för det, du store lille talang.

Nya tag imorgon, SM i Marathon och Finnkampen i Tammerfors. Den emotionella berg- och dalbanan är smord på nytt, och skam den som inte vill med. Välkommen in i åksjukevagnen.

/ autografjägaren

#1 i samlingen med signerade nummerlappar.
Millán med sin Golden Boy-buddy Suldan Hassan. Tack Popcast för gåvan!

Största SM 14-16/8

Om fyra dagar är det dags för stora-SM i Uppsala. Större än så blir det inte, varken i år eller något annat år. Epitetet stora-SM är friidrottens, alla andra får finna sig i att vara små i jämförelse. 

All information om tävlingarna på SM-sidan

Dynamiska startlistor

Uddevalla tilldelades först 2020 års mästerskap, men efter att slutnotan för en eventuell ombyggnation av Rimnersvallen landat på ca 50 miljoner kronor valde staden att dra sig ur arrangemanget. Beslutsfattandet pågick under hösten 2018, jag var mycket dåligt insatt då men minns att vi ombads skriva under en protestlista.

Då kändes det (även om arenan de-facto står inför diverse olika projekteringar) som en något vårdslöst sätt att handskas med Uddevalla kommuns skattepengar. En breddning av arenan skulle blivit dyr sett till den begränsade nytta med 8 banor på upploppet, som ett stora-SM kräver under 10-15 lopp. Det hade dessutom riskerat att bildas något slags allmänt missnöje mot friidrotten från andra idrotter och från allmänheten (tänk "Kommunen prioriterar arenabygge framför skola och omsorg!"). Så nej, även om man personligen tyckt det varit fantastiskt roligt att få uppleva ett friidrotts-SM på hemmaplan så känns det betydligt bättre att det blev Uppsala. Kanske en annan gång.

Stora-tipset - öppet i många av löpgrenarna

Arrangören har i dagarna publicerat rigorösa genomgångar och tips av samtliga grenar. Det är nästan så att man skulle låta bli att tippa själv, nu när det redan finns så bra svar. (Men den egendomliga tanken slogs snart bort av något desto mer handlingskraftigt). Här kommer en alternativ variant.

800m - K fö LÖR 18:50 / fi SÖN 13:55 & M fö LÖR 18:15 / fi SÖN 14:10

Fram till för några timmar sedan: Det enda man varit besviken över i en annars stark sommar på medel/lång är kvinnornas 800m. Fyra tjejer har visat kapacitet för att kvala in till ett (sedermera inställt) Paris-EM, men nu innehas det svenska årsbästat helt välförtjänt av 36-åriga Rebecca Högberg. Hanna Hermanssons form är gryende, och 4.10/8.59 på överdistanserna imponerar. Lovisa Lindh går aldrig att räkna bort (men nog hade hon önskat bättre än 2x2.07 in mot de här tävlingarna?). 

Sedan ovanstående skrevs har Lovisa Lindh noterat 2.03,24 vid Sollentuna GP. Ett gott besked, och en anledning att möjligtvis korrigera medaljfördelningen nedan. Men satt tips står.

Osvuret är bäst heter det. Men inte i det här fallet. Andreas Kramer kommer ta sitt 8:e raka SM-guld på 800m (fyra inne 2017-2020 och tre ute 2017-2019). Senast någon rådde på honom i en final var 2016 i Sollentuna, då Johan Rogestedt tog hem spurten och Kramer var tvåa. Rogestedt är med igen men har tyvärr inte visat några tecken på att han kommer ha med toppstriden att göra. Annars har det rört på sig markant på distansen, och förutom Kramer är det ytterligare tre löpare som presterat bättre i nivå med den ursprungliga Paris-gränsen på 1.47,30. Vaknar min favorit Yared Kidane lagom till SM? Ett par större namn kommer ryka redan i försöken.

Tips: 

K 800m - 1) Hermansson, Tureberg, 2) Lindh, Ullevi, 3) Högberg, KFUM Örebro, 4) Linn Söderholm, Sävedalen 5) Senna Ohlsson, Sävedalen, 6) Lovisa Bivstedt, Hässelby
Också till final: Julia Nielsen, GKIK, Alice Magnell Millán, Eskilstuna

(Saknas: Anna Silvander, på väg tillbaka från skada och Yolanda Ngrambe, "fast" borta i USA)

Trolig försöksprocedur (17-24 anmälda): 3 försöksheat med 1:an och 2:an i varje heat + 2 bästa tiderna

M 800m - 1) Kramer , Sävedalen, 2) Felix Francois, Örgryte, 3) Erik Martinsson, Gefle, 4) Joakim Andersson, Spårvägen, 5) Kidane, Eskilstuna, 6) Abubakhar Abdullahi, Malmö
Också till final: Anton Persson, Hässelby, Alexander Lundskog, Ullevi

(Saknas: ingen jag kommer på, fältet är galet starkt)

Trolig försöksprocedur: Som damernas

1500m - K fö FRE 17:30 / fi LÖR 13:45 & M fö FRE 18:15 / fi LÖR 14:05

Hanna Hermannson är återigen favorit, men på 1500m - som mer och mer verkar se ut som hennes bästa distans - är det större marginal ned till konkurrenterna. Klubbkompisen Yolanda Ngrambe (mäktiga 4.03 på VM i Doha) hade varit favorit om hon startat, nu ser det istället ut att bli Sara Christiansson (4.23 i Sollentuna) som med största sannolikhet gör Hanna sällskap på pallen. Annars har 17- respektive 15-åriga Nora Lundin och Alice Millán imponerat, och någon av ungdomarna skulle kunna springa hem ett skrällbrons. Linn Söderholm slog mycket överraskande Hermansson i Sollentuna, men har valt bort 1500m eftersom finalen går samma dag som hennes huvudmål 3000 hinder.

Med Kalle Berglund i DL Monaco under fredagskvällen ligger vägen mot seger till synes öppen för Andreas Almgren. Andreas har, liksom Berglund, inte haft en bekymmersfri säsong, men de gånger han stått på startlinjerna har det ändå varit stabila lopp från honom. Två plus (++), ibland tre. ++++ först i hans (ny)prydliga 5.00 på 2000m. En som annars charmat oss riktigt ordentligt i sommar är den store Emil Danielsson. Hans spurtkapacitet får verkligen inte underskattas, även om han emellanåt antytt att fokus mer skiftats över mot 5000m. Det är ingen tacksam tillvaro att ha Berglund och Almgren som huvudkonkurrenter, för om de inte redan betraktas som världslöpare så kommer de göra det inom kort. Välkomnade säsongsdebuter för Leo Magnusson (på sträckan) och Elmar Engholm (totalt sett). 

Tips:

K 1500m - 1) Hermansson, Tureberg, 2) Christiansson, Sävedalen, 3) Elin Brink, Mölndal, 4) Magnell Millán, Eskilstuna, 5) Lundin, Hammarby, 6) Hanna Bergström, Huddinge

(Saknas: Silvander & Ngrambe, Linn Söderholm kör 800/3000 hinder, Isabella Andersson oklar status, Linn Nilsson & Meraf Bahta 5/10000m)

Trolig försöksprocedur (20 anmälda, men om 19 startar): 2 försöksheat, 4 första i varje heat + 2 tider

M 1500m - 1) Almgren, Tureberg, 2) Danielsson, Spårvägen, 3) Samuel Pihlström, Hälle, 4) Jonatan Fridolfsson, 5) Engholm, Hässelby, 6) Alexander Nilsson, Mölndal

(Saknas: Berglund & Suldan Hassan, DL Monaco, Simon Sundström kör 3000 hinder/5000m, Arvid Öhrn 5000, Daniel Lundgren 5/10000m)

Trolig försöksprocedur (25-32 anmälda): 3 försöksheat, 3 första i varje heat + 3 tider

5000m - K final SÖN 11:50 M A-final SÖN 15:00

5000m är packat och svårtippat på både dam- och herrsidan. På damsidan ansluter två världslöpare - Meraf Bahta och Sarah Lahti - som inte tävlat något under 2020. De blir svårslagna om de är på 98% av sin fulla kapacitet, men har de bara "hunnit" till 92% så räcker det inte till vinst i år. 
En osäkerhetsfaktor är att samtliga medaljfavoriter har ett 10 000m-lopp i benen från fredagskvällen - dessutom i skor de förmodligen inte avsett springa i "från början". Varning för någon strykning eller två här. Står någon över 10 000m för att gå all in på 5 (Linn Nilsson?) så kan det vara en avgörande faktor. 

Suldan Hassan står fortfarande med i rullorna trots att han serverats ett stjärnspäckat 5000m på DL Monaco på fredagskvällen. Han avstod 2000m i Sollentuna, det skulle kännas lite hetsigt att flyga upp honom under lördagen. Inte minst om han cashar in i Monaco, vilket mycket tyder på. Utan Suldan och Kalle Berglund öppnar det återigen upp sig för en sån som Emil Danielsson, som fortfarande har ett helt missvisande pers på 14.11. Simon Sundström kommer också vara med i medaljstriden, men ingen av de två lär var känna ett större behov av att det går överdrivet fort längst fram. Danne Lundgren har klart bäst årsbästa av de startande (13.47!), men han behöver bli av med ungdomarna innan det nalkas spurt.

Tips:

K 5000m - 1) Nilsson, Hälle, 2) Lahti, Hässelby, 3) Bahta, Hälle, 4) Carolina Wikström, Roslagen, 5) Sara Christiansson, Sävedalen, 6) Mikaela Arfwedson, Spårvägen

(Saknas: Söderholm, Samrawit Mengsteab, på väg tillbaka efter sjukdom m.m., Charlotta Fougberg, avstår stora-SM)

M 5000m - 1) Danielsson, Spårvägen, 2) Sundström, Lidingö, 3) Lundgren, Tureberg, 4) Samuel Tsegay, Hälle, 5) Emil Millán, Eskilstuna, 6) Mohammad Reza, Spårvägen

(Saknas: Berglund & Suldan?, David Nilsson kör 10000m, Samuel Pihlström 1500. Främst)

Trolig cut till A-heat (16-bästa, givet ingen Suldan): Oklart, i trakten av Hampus Börjessons 14.17,57 ser det ut att kunna bli

10 000m - K final FRE 20:30 M final FRE 19:35

Traditionsenligt inleder vi med 25-varsfrossorna. Som beskrivit tidigare så är det mer eller mindre samma uppställning på damsidan som på 5000m. Det kommer bli åka av direkt. Midde Hamrins SM-rekord är på 32.45 och det lär knappast stå sig. Det kan rentav krävas att man gör bättre än så för att bli topp-3. Eller i trakten. Samma förstafyra som på 5k har i alla fall kapacitet för ner mot 32.30. I ett - med handen på hjärtat - lite färgat tips landar jag vid att det blir en annan medaljfördelning än vid under söndagen, på halva distansen. Är fortfarande lite inne på att Linn Nilsson inte dubblerar.

David Nilsson har endast tagit stryk en gång av en svensk klubblöpare i sommar (på en distans han bryr sig om). Han får förhandstipset, men att han inte vill ha för många med sig för långt in i loppet står rätt klart. Då främst inte halvmara-SM-segraren Samuel Russom, som trots att han inte ser speciellt snabb ut har en verkligt fin finish. Inte heller Russom har tagit stryk av något i år förutom vårdslösa mopedförare, och bara han inte drabbats av en formdipp efter halvmaran så kommer det krävas något alldeles extra för att slå honom. Det kommer i så fall från David eller från Samuel Tsegay, även om det känns lättvindigt att vifta bort såna som Adhanom Abraha, Mustafa Mohamed, Olle Walleräng (möjlig säsongsdebut) och Emil Millán.
Ett koppel landslagsorienterare - Emil Svensk, Martin Regborn och Gustav Bergman - kommer placera sig en bra bit upp i resultatlistan.

Tips:

K 10000m - 1) Carolina Wikström, Roslagen, 2) Meraf Bahta, Hälle, 3) Sarah Lahti, Hässelby, 4) Mikaela Arfwedson, Spårvägen 5) Johanna Salminen, Studenterna, 6) Anastasia Denisova, Sävedalen

(Saknas: Mengsteab, Fougberg, Hanna Lindholm på väg tillbaka, ev. Sanna Mustonen p.g.a förkylning)

M 10000m - 1) Nilsson, Högby, 2) Russom, IS Göta, 3) Tsegay, Hälle, 4) Mohamed, Hälle, 5) Abraha, Eskilstuna, 6) Millán, Eskilstuna

(Saknas: Napoleon Solomon, oklar status. Flera andra väljer bort 25 varv till förmån för andra distanser) 

3000m hinder - K final LÖR & M final LÖR

Sist ut i tipset är den i Sverige sparsamt löpta distansen 3000m hinder. Linn Söderholm är en slam-dunk på damsidan, på herrsidan är förstås Musses comeback (efter 10 års frånvaro!) mest intressant. Chanserna till det eftertraktade 26:e SM-guldet är större här än det är på 10 000m, men jag är rädd att distansen har hunnit bli lite för kort (och att några av ungdomarna är lite för bra) för att det ska gå vägen. 
Bakom Söderholm är det ofattbart jämnt om, där 7-8 tjejer visat kapacitet för någonstans 10.10-10.20. Man kan lika gärna lägga lappar med namn i ett hatt och slumpa hur det går. Men jag väljer istället bort de som har (minst ett) 1500m-lopp i benen.

Tips:

K 3000m hinder - 1) Söderholm, Sävedalen, 2) Amélie Svensson, Sävedalen, 3) Julia Samuelsson, Högby, 4) Emilia Lillemo, Täby 5) Emma Dahl, Örgryte, 6) Tova Eurén, GKIK

(Saknas: Caroline Högardh? Maria Larsson, förstås)

M 3000m hinder - 1) Simon Sundström, Lidingö, 2) Mohamed, Hälle, 3) Emil Blomberg, Hässelby, 4) Vidar Johansson, Sävedalen, 5) Omar Nuur, Växjö, 6) Miguel Palm, Mölndal

(Saknas: Solomon. Hör gärna av dig / en hemlig beundrare)